Nu längtar de ut, de gängliga tonåringarna, som sträcker sig mot ljuset, förlåt, tomatplantorna ska det ju vara. I ett skyddat läge utomhus eller i ett växthus utan risk för frost, hade de redan kunnat flyttat ut, eller om de hade varit i en mer energisk människas vård, en person som hade flyttat ut dem under dagen och skyddat dem inomhus på natten. Hos mig får de tålmodigt vänta in juni och hushålla med det ljus som erbjuds dem och visst är de effektiva? De sprider sina blad för att maximera fönstergluggen.
|
Tomatplantor som längtar efter mer ljus |
Jag har hobbyodlat tomater i kruka i runt 20 år och har samlat på mig goda råd under tiden:
- Håll rötterna varma
- Lä och sol lika viktigt
- Låt torka upp på ytan och vattna rejält, hellre mycket sällan än en skvätt ofta
- Ta bort tjuvskott
- Ge inte för mycket näring i mitten av sommaren, för då växer bladen istället för frukterna
- Plantera om dem ofta när de är små och sätt dem hela tiden i en lite större kruka och fyll på med jord runt stammen, så kommer det nya rötter
- Plantera dem en och en i tioliterskrukor eller -spänner
- Köp kvalitetsjord, t ex U-jord med perlite, småleka och långtidsgödning.
- Återanvänd inte jorden
- Diska krukorna mycket noggrant om de ska återanvändas
Allt detta har jag följt länge, men nu slarvar jag med allt av ovanstående. Mina genvägar ger varken fler tomater eller vackrare odling, men gör det enklare för mig. Jag kan inte rekommendera dem, även om jag delar med mig.
-
Håll rötterna varma. Om jag har konservburkar att så småplantorna i, så tar jag det, men det blir allt oftare gamla mjölkkartonger. Det är enkelt med två tonåringar i huset som tömmer liter efter liter och lämnar en massa mjölkförpackningar efter sig, och så går det att klippa ett litet hål i hörnet.
-
Lä och sol lika viktigt. Jag sätter dem mot en solig västervägg i skyddat läge, men utsätter dem för piskande regn när ett sådant råkar komma. Ibland hämtar de inte sig från detta. Söderläge hade varit mer fördelaktigt, men där odlar jag annat. Tyvärr, tomater.
- Låt torka upp på ytan och vattna rejält, hellre mycket sällan än en skvätt ofta. Ja! Detta fixar jag! Dock kan det bli för långt mellan vattningarna... När bladen hänger som mjuka disktrasor är det svårt för plantorna att repa sig.
-
Ta bort tjuvskott. Äh. Jag toppar plantorna istället, så jag kan se ut genom fönstret.
- Ge inte för mycket näring i mitten av sommaren, för då växer bladen istället för frukterna. Detta klarar jag också för det mesta. Av lättja. Jag gödslar bara med den egna komposten och det är sällan jag gödslar tomaterna över huvud taget. Ger dem kanske en skäppa då och då, men inte organiserat alls.
-
Plantera om dem ofta när de är små och sätt dem hela tiden i en lite större kruka och fyll på med jord runt stammen, så kommer det nya rötter. Här skolas det om för sällan. Det där med botten på krukan klarar jag dock.
-
Plantera dem en och en i tioliterskrukor eller -spänner. Nix. Jag sätter ihop alla plantor jag har i tre-fem stora 15-20-literskrukor och planterar oregano runt rötterna för att det är snyggt. De får trängas. Det blir ett hemskt virrvarr, en häck av tomatplantor, men de skuggar varandra, läar varandra och håller fukten tillsammans. Inte by the book, alltså, men mitt sätt. Bin trivs där också!
-
Köp kvalitetsjord, t ex U-jord med perlite, småleka och långtidsgödning. Händer sällan. Några säckar med torvblandning från återvinningsstationen blandas med den egna komposten. Starkare blandning längre ner i krukan än runt rötterna, så kan rötterna själva välja om de vill leta sig till den starka näringen eller ej. Ofta gör den det, förstås, men mina tomater får sällan djupa rotsystem, så jag ska kanske dra ner lite på komposten.
-
Återanvänd inte jorden. All jord från tomatkrukorna häller jag i häcken. Det är en femton år gammal, väl etablerad oxelhäck, som tillförs lite ny struktur.
-
Diska krukorna mycket noggrant om de ska återanvändas. Försöker, men vi har inte varmvatten i vattenutkastaren utomhus, så det blir lite som det blir. Något år odlade jag i kraftiga sopsäckar istället. Inte lika vackert, men mindre att diska.
Så, då har jag kommit ut som en lat tomatodlare. Skönt. Trädgård behöver inte vara så pretentiöst, eller hur?