När molnen hopar sig och det är fukt i luften ökar förutsättningarna för att jorden ska kunna ta emot vattnet och komma gräsets rötter till godo. Om det regnar flera dagar nu, så gör min vattenspridare varken till eller från för gräset, men å andra sidan fylls ju grundvattendepåerna på igen i så fall. Om det blir varmt igen, så kanske, kanske, vår gräsmatta överlever tack vare det lilla extra vattnet.
Under tiden torkan hållit i sig har jag gått över gräsmattan och plockat bort teveronikan som höll på att ta över gräsmattan. Det visade sig att den klarade sig sämre än gräset utan vatten. Även mossan har fått sig en tuff match. Vi har inte heller behövt klippa gräset och de grässorter i vår matta som klarar sig bäst utan vatten har gått i frö och kommer att hinna fröa av sig innan vi klipper, så nästa år har vi en gräsmatta som är bättre rustad för torrt klimat, survival of the fittest, you know (och Darwin som åkte hela vägen till Galapagos för att upptäcka det, fast det är förstås lättare att hitta bevis för en teori än att formulera hypotesen för den). Fast nästa år blir det kanske en vanlig, blöt sommar. Vem vet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar