Äntligen lite trädgård

Märkte igår att min ömmande axel mådde bra av att jag grävde lite. Flyttade bara lite tunn, torr jord några spadtag i tio minuter, och smärtan lättade något och huvudvärken försvann! Undrar om det är lyckan i att gräva, eller variationen i rörelsen, som låser upp de frusna lederna?

Idag fortsatte jag försiktig. De tunga lyften gjorde min man glatt, men helheten höll jag i. Resultatet blev en bredare gång som trädgårdstunnan kan köras på, en ny entré till södersidan och planterad skuggröna (pachysandra) som stått och väntat på en plats sedan blåregnet flyttades. Lycka!

Den nya entrén inleds med en spaljé som blåregnet (Wisteria) börjat klättra på. Ja, blåregnet skjuter nya, fina skott från de hårt nedklippta grenarna, så hoppet och livet finns! Bakom den väntar ett elegantgräs (Miscanthus) och sedan kommer skuggrönan.

Med bygget kom vi inte så långt idag, men har i alla fall tätat hål och sprickor med silikon. Börjar bli riktigt bra på det!