Lökrabatt - men vilken växt?

Idag har vi anlagt vår kanske märkligaste rabatt. Vi vet nämligen inte vilken växt vi har planerat. Hur kunde det bli så?

Matjord, bokashikompost
och blomlökar.

 

Jag har en liten egenhet och det är att jag har väldigt svårt att slänga fröer. Det innebär att varje liten tulpan, pärlhyacint, alliumboll som är överblommad och innehåller frön liksom bara ”råkar” bli liggande mellan andra blommor i en rabatt, eller kanske till och med bli nedgrävd, oavsett om växten passar i rabatten eller ej.

Första våren efter sådd gror fröna som spinkiga små gräs som ibland har ett litet svart fröskal på toppen. Andra året kommer det lilla gröna strecket lite kraftigare och en liten vit lök har börjat bildas under jorden. Redan långt innan dess har jag glömt vilken sorts lökväxt som bjöd på fröerna.

Framför narcisserna ser du en
av de ruggar jag har lämnat kvar
bland höstanemonerna.

Lökarna kan dock inte utvecklas längre än till små prickar eller kanske små bollar med 1-2 cm i diameter, eftersom de står för tätt och istället för att utvecklas till vackra blommor, ser de ut som ljusgröna grästuvor.

Mellan häcken och de höga gräsen har jag haft plast som marktäckare och några sand- och jordhögar ett bra tag. Ett par-tre år har det nog blivit. Jorden är använd på annat håll och under plasten hade maskarna effektivt tagit hand om gammal grässvål och det var fin matjord där. Vi grävde ut en spade djupt, fyllde på med ett tiotal hinkar bokashijord från höstens matrester, krattade över lite jord och strödde ut hundratals små lökar. I varje spadtag med en rugge av lökar, finns det säkert hundra små lökar, som vi varsamt delade på och det blev många sådana ruggar. Rabatten är kanske fyra meter lång så även om lökarna var många så hamnade de inte lika tätt nu.

Lökarna ströddes ut över den nya odlingsbädden och därefter krattade vi ut jord över lökarna. Nu får vi vänta ett år eller två för att förhoppningsvis få en vacker lökrabatt. Oavsett om det är scilla, allium, pärlhyacint, tulpan eller narciss - eller en blandning av alla - så kan det bli vackert. De fröer från Allium som jag hittade i förrådet och som ströddes ut över den färdiga rabatten kommer att ta upp till åtta år på sig innan de blommar, om de gror och trivs vill säga. Stora, vackra lökväxter tar helt enkelt gott om tid på sig. För att slippa ogräs där funderar jag på backtimjan som marktäckare. Det skulle bli en fin bas till lökarna.

Jag tror det kan bli bra, men visst är det ändå lite märkligt att anlägga en rabatt utan att veta vad man har planerat?

Vill du läsa om tidigare lökrabatter så titta här:

2017: Allium

2016: Allium

Vårstädning

Att klippa häckarna och klippa ner de höga gräsen behöver göras varje vår och idag blev det vår.

Medan min man klippte och räfsade satt jag med spaden i jorden och drog upp teveronika, maskros, våtarv, gräs, kvickrot och annat ogräs som är tidigare än de flesta perenner och lätta att ta bort nu.

Det var skönt att vara utomhus i solen en stund och ha händerna i myllan.

Vårvärme

Det är bara ett par plusgrader utomhus om natten, men på morgonen, när solen står på mot glastak och glasväggar, möts man av ett sommarvarmt frukostrum. Det är härligt! Här kan jag och fikonplantorna återhämta oss efter en lång vinter.

Mannen i den himmelsblå tröjan där utanför verkar inte ha samma behov av återhämtning. När han inte bygger om och uppdaterar huset, hämtar han kaffe till mig, eller som nu, fyller på solrosfrön till trädgårdens småfåglar. Han älskar att titta på dem och hans solrosfrön är väldigt populära. Det är många olika insider och arter som hittar hit: Gråsparv, pilfink, koltrast, bofink, grönfink, steglits, blåmes, talgoxe och när han serverar talgbollar även kråka, råka, skata. (Duvan som ibland landar med en duns på fönsterbrädet räknar inte jag in bland småfåglarna, men det är oklart om den själv delar den insikten.)

Det var en gång...

Skottkärra och hinkar med växter

Åh, vad jag planerade, skissade, läste och drömde när vi skulle anlägga vår trädgård. En helt kvadratisk, slät jordplätt skulle ges liv och lust och jag hade fria händer och en tom yta att vara kreativ i. 

Avenbokshäcken och
perukbusken på plats .

Tre huvudtankar styrde planerna:

1. Alltid ha möjlighet att lägga till fler växer, så att man aldrig behöver känna sig klar med trädgården och aldrig behöver tacka nej till en ny perenn om man drabbas av en hastig förälskelse i frökatalog eller plantskola.

2. Liten gräsmatta för krocket, dans, volter och ryggkontakt när himlen behöver betraktas långsamt.

3. Många ”bakom” för att locka ögat och fantasin vidare, vilket också betyder gömställen, spring och skydd vid vattenkrig om man är barn.

Jag visste också att det skulle vara svängda former. Räta linjer är enkla för tanken och när man skissar på rutat papper, men i naturen ser man andra perfekta former och proportioner. Cirkeln finns i varje blomma och det gyllene snittet i nya blad längs med stjälkar

Gräsmattan planerades som två cirklar som gick in i varandra, kantade av rabatter för perenner med buskar, häckar, träd och stora gräs som bakre kant. Mellan rabatterna och tomtgränsens häck ville vi ha en tydlig gång för att komma åt att klippa häcken, få spingkorridorer till barnen och skapa lite avstånd till grönområdet på andra sidan häcken, och hålla distans till både fotbollar och maskrosor. Vi ville också ha öppna siktlinjer mot tomtens hörn från vardagsrummets trädgårdsdörr, så det skulle vara välkomnande att tassa ut med frukostkaffet.

Gräsmattans cirklar kan skönjas
av rabatternas konturer

De tretton somrar som gått sedan anläggningen har gett oss så mycket glädje i trädgården och över att jobba med den. Alla rabatter är utgrävda nu och gräsmattan har krympt avsevärt. Först förra sommaren fullbordades gräscirklarnas omgivande rabatter och nu har vi en ny rabatt att jobba med att bygga upp och rensa från ogräs i några somrar framöver, innan perennerna konkurrerat ut ogräset.

Det var verkligen mödan värt att planera grundstommen i trädgården så noggrant. Den håller fortfarande och blir bara bättre med åren. Nu när det är uppvuxet har vi fått många små rum, vilket inte var så tydligt tidigare. Vi har till exempel ett hörn till hängmattan och en berså med parasoll att äta frukost i omgiven av humlor. Fortfarande har vi möjligheter till nyheter och vi är långt från klara!

Så liten trädgården ser ut
utan växter och häckens väggar

Det var så här det började

Såhär ser trädgården ut ovanifrån nu, femton år senare.