...med sköna gröna kläder...

På knä i rabatten nynnar jag alltid på en psalm som vi sjöng på skolavslutningarna när jag var liten. "Av rika löv är grenen full/och jorden täckt sin svarta mull/med sköna gröna kläder" och jag tänker på att det inte är meningen att jord ska ligga bar. Bara man rör runt med en spade i jorden, rör man upp nya frön, luckrar så att vattnet kan sugas upp, och vips har man något nytt på gång att spara, flytta eller rensa bort.

Teveronika, grästuvor, maskrosor, tusensköna, våtarv, kvickrot och en massa andra ogräs gör mig sällskap och varje gång jag river, gräver eller lirkar bort dem, tänker jag på att jordens svarta mull är täckt av sköna gröna kläder.

Jag planterar så tätt att jag inte ger så mycket utrymme för ogräset och oftast räcker det att rensa igenom trädgårdens rabatter och gräsmattor en gång på våren och en gång på hösten. Det är också då jag har funnit rariteter som självsådd hasselört, dvärgsyrén och buddleja. Jag försöker samla ihop all hasselört i två av rabatterna, men rötterna luktar så obehagligt att jag drar mig för det, så oftast får de stå kvar. Dvärgsyrénen är ännu bara en pinne, men den har fått en plats vid magnolian. Det tar många år innan den blir något annat än en pinne.

De sköna gröna kläder som täcker jorden mest effektivt näst efter gräsmattan, är nog liljekonvaljen. Svärmor kom med rötter för några år sedan och varnade för att de sprider sig lätt. Nu väntar jag på att fler ska sticka upp sina spjut ur myllan, i denna ljuva sommartid.