Vårt lilla körsbärsträd Stella, som växer på en svagväxande grundstam som heter GiselA, kommer troligen att behålla sin storlek och alltid vara lika lång som jag mellan vingspetsarna. Trots att hon är så liten, får hon inte riktigt plats bredvid familjens fem cyklar, två bilar, två enorma nya sopkärl med sopsortering och trädgårdstunnan. Det är definitivt inte rätt tid att flytta ett träd, men vi ska ju hålla oss hemma ett tag framöver och kan passa med vattning, och juni har börjat ganska svalt, så idag började vi gräva. Gropen i trädgården blev 50 liter stor, ungefär och vattnet rann undan på tio minuter, vilket är väldränerat och bra, så då vågade vi börja gräva upp trädet. De flesta rötterna på ett träd finns vid ytan och trots att vi försökte vara försiktiga, så var det många fina rötter som kapades av spaden. Det känns inte bra. Stackars lilla Stella!
Vi blandade en påse med torvbaserad trädgårdsjord med vatten och la försiktigt ut rötterna på den nya bädden med jord, blandade i den jord som varit i gropen förut och vattnade rikligt. Rötter som gått av skar vi rena med sekatören, så de skulle få en bättre chans att stå emot röta och angrepp. Nu hoppas vi att det inte har bildats några luftfickor under trädet och att rötterna repar sig från den omilda behandlingen. Vi räknar inte med att de många körsbären överlever, men hoppas verkligen att Stella blommar igen nästa vår! Platsen i trädgården ser ut att ha varit hennes alltid och äntligen slipper hon trängas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar