onsdag 26 juni 2019

Nyfriserad oxelhäck


Idag var det tryckande värme och luften stod helt still. Då går det inte att få tvärdrag inomhus, men det går att klippa häcken. Jag började på skuggsidan mot gatan, där jag vill ha en mjukt formad, låg häck, som inramning till vår nästan vita rabatt med rosor, stäppsalvia, stormhatt, nävor, hasselört, blodlönn och magnolia. Vi hade gjort ett bra grundarbete i vintras, så det var bara mjuka grenar som var lätta att kapa och löven fick plats i trädgårdskärlet. På andra sidan huset är häcken två meter hög och yvig. Jag gillar att se hur vinden griper tag i bladen och visar den silvriga baksidan, för att sedan släppa bladen igen, varpå färgen blir grön igen, men nu klippte jag ner den på höjden och in den på bredden, så nu får inte vinden fäste för färgskiftningar.

Nöjd med min svettiga ansträngning skickade jag ett SMS till min kära granne, som redan för några veckor sedan klippte på sin sida. Jag hoppades att häcken skulle vara snygg och friserad även från hennes vinkel. Svaret dröjde lite. Helt jämnt var det kanske inte... Och vi var välkomna över på ett glas vin.

Lite ojämnt var en underdrift. Det var snarare klippt i terrasser med markant högre på vår sida. Och jag som klippte så noggrant, och tog alla toppar som stack upp. Det blir till att göra ett nytt försök! Nästa gång jag klipper får jag kika in i deras trädgård innan jag sätter igång, så att frisyren bli mer jämn än mohikan.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar