Zinnia

I somras fick jag zinnia av min mamma som hade dragit upp dem från frö. De hamnade i den nygrävda rabatten och blev genast en favorit. Jag har kommit bort från att så sommarblommor, utan lägger mer tid på perennerna, men nu är jag fast och det kommer att bli fler sommarblommor i år.

Utmärkande skön

Denna zinnia stack ut bland de andra och när sommaren led mot sitt slut knöt jag ett band runt stjälken, för att minnas vilken det var som jag kommit att gilla extra mycket.

När alla zinniorna var vissna och torra så plockade jag in min blomma med band och sparade den och i den första omgången frösådder strödde jag ut några av fröerna på en jordbädd och vattnade. Det tog nästan tre veckor och jag har varit ytterst tveksam om det skulle bli något, men idag såg jag de första ljusgröna hjärtbladen titta fram.

Första zinnian har grott

Alla fröer i denna ask kommer från den klart lysande blomman, så alla fröer som gror bär på dess anlag. Vilken färg och form de får återstår att se. Eftersom nästan alla de omgivande zinniorna var ljust rosa och kraftigt cerise, så har ju fröerna även anlag från dem.

Variation är vackrast!

Om jag vore mer intresserad av växtförädling så hade jag kanske planterat alla mina frösådder i krukor tills de fick sina blommor och sedan planterat alla med rosaorange färg i en rabatt och alla andra i en annan, för att kunna få fram fröer i en viss färg, men nu ligger det inte för mig att gallra, och dessutom tycker jag att blandningen berikar. Jag har förstås redan sått flera omgångar zinnior från andra blomknoppar. Variation är vackert!