Komposteringsglädje: Bokashi och jorakompost

Lagom till årsskiftet var jorakomposten fullmatad med köksavfall och då valde jag att skifta till bokashihinkar. Det blir cirka en tiolitershink per vecka hos oss, och i den varvar jag tidningspapper, matrester och bokashiströ som sedan får syras i förrådet där vi har 10-14 grader under vintern.

Jag har köpt enkla
hinkar med lock
istället för riktiga
bokashihinkar.

Jag har komposterat på olika sätt sedan 90-talet, men bokashi gav jag mig inte på förrän i höstas, inspirerad av en vän och kollega, som varit bokashientusiast sedan några år tillbaka.

Vad kan man lägga i komposten då? Egentligen allt som du själv kan äta, men om du ska lägga i något animaliskt, så behöver du troligen tillstånd från kommunen, eftersom det kan dra till sig skadedjur. Vi lägger därför allt matavfall som är vegetariskt och alla blomblad från krukväxterna till komposten, men kött, ben och äggskal skickar vi iväg med soptunnorna via de bruna papperspåsarna, för kött drar till sig råttor, har jag läst, och ben och äggskal vill jag inte ha i rabatten. Det blir oftast bara en brun påse på två veckor och den är aldrig kladdig eller äcklig, som den blir så fort komposten är för full och vi måste skicka iväg matrester med sopbilen.

Det är just i det läget, när jorakomposten är full, som bokashin kommer in i bilden. Den ger en möjlighet att kompostera året runt.

Bokashin innebär mer jobb än jorakomposten och vi överväger faktiskt att köpa en jorakompost till och sluta med bokashi, men jag tycker fortfarande att bokashi är kul, trots merjobb, så min man får vänta ut mig. Med jora är det bara att gå ut med hinken, hälla i, komplettera med torrt strö och snurra. Det innebär inget grävande alls. Den färdiga komposten behöver inte heller grävas ner, utan kan bara strös ut i rabatten eller häcken. Bokashin innebär betydligt mer pill och grävande. Den kan inte strös ut, utan behöver blandas med annan jord och kommer nog att användas mer som jordförbättring och när jag anlägger nya rabatter. 

Eftersom jag varvar bokashin med gammal jord, så finns det mer ogräs i bokashijorden än i jorakomposten också. Det följer förstås med både rotogräs och fröogräs in i bokashin när jag tar jord från trädgården att varva bokashiavfallet med, och det ogräset gror ju sedan när jag använder mullen. I jorakomposten finns det inget ogräs, så om något gror från jorakomposten så är det bara frön från paprikor, tomater och avocadoplantor, och det är ju inga aggressiva ogräs, precis.

Åter till dagens bokashi och dagens roligheter:

Lådan är från Ikea och
rymmer cirka 70 liter.

Jag bottnar min fina plastlåda med tidningspapper och jord, sedan varvar jag hinkar med bokashi med jord och toppar med mer jord. Det är en liten millimeterstor luftspalt mellan låda och lock, så det är viktigt att jorden täcker bokashin och ligger som ett lock över matavfallet, så inte smågnagare nosar sig dit och kalasar. Möss behöver bara en springa på 6 mm, och om du har läst hela vägen hit, så har du nog förstått att jag inte är så förtjust i tanken på att ha sorkar, möss och råttor i trädgården.

En månad gamla syrade
matrester: Tomatplanta,
 lök, apelsin, kaffe och te.

Lukten då? Eftersom mina små hinkar under vasken har avrinningshål i botten, så är matavfallet inte speciellt vått och när jag häller över blandningen i tiolitershinkarna så varvar jag det med tidningspapper och bokashiströ, så det blir inte någon geggig sörja, utan snarare en torr, nästan smulig blandning. Maten har kvar sin ursprungliga färg och form eftersom den är syrad och har förvarats lufttätt. Ingen förruttnelse eller nedbrytning, mer än syrandet, har satt igång. Vi åt mycket citrus i januari, så just denna gång är har den syrliga doften fått en lätt touch av bergamott, som snarare är angenäm än kväljande. (Detta håller dock inte min 17-årige son med om, utan vill bli varnad för att komma i närheten om jag ska öppna på locket.)

Två lådor för totalt tio
veckors matavfall, som
får stå till sig tills tornet
till höger (med höstens
bokashi) kan tömmas på
färdig mull  och ge plats åt
ny bokashi på eftermognad.

Nu är lådan fylld och på locket har jag lagt en tyngd (ja, ja, du förstår att det är de små djuren med goda doftsinnen, som ska avskräckas). Om fem veckor, i mitten av mars, räknar jag med att ha ytterligare fem tiolitershinkar med syrat matavfall och då fyller jag nästa stora plastlåda. Ytterligare fem veckor senare, när maj närmar sig, är det dags att gräva om bokashin igen. Då är innehållet i de stora plastbackarna troligen lite mer geggigt och illaluktande och då ska jag blanda upp bokashin med mer jord för att den ska fortsätta förmultna till jord som jag kan använda i rabatter. Det är nog då vi beställer ännu en jorakompost, för då kommer jag nog att ha tröttnat på bokashin. I maj vill jag gräva i rabatter, skola om frösådder och rensa ogräs, och inte lägga tid på kompostering.

Idag är jag dock fylld av lycka över min syrade kompost! I glädjen och lyckan ryms många känslor. Stolthet över att kunna ta hand om sopor och förvandla dem till näring, tillfredsställelse över att göra något gott för miljön och nöjet av att jobba i trädgården en vintervit februaridag.